Foto: Melker Dahlstrand
Cancerfondens debattartikel i SvD, från den 30 maj, har applåderats från flera olika håll. Allt fler delar kravet på att regeringen ska införa ett exponeringsförbud för tobaksprodukter. Något som redan införts i länder som Norge, Finland, Island och Kanada.
Hos dagligvaruhandeln är dock glädjen inför Cancerfondens förslag mer dämpad.
Bengt Hedlund, vd för Svensk Servicehandel & Fast Food*, sågar förslaget i en replik i SvD från den 3 juni. Argumenten är kända sedan länge eftersom frågan är prioriterad hos Svensk Servicehandel. På olika fronter, via kampanjverksamhet och politisk påverkan, söker de förhindra ett exponeringsförbud.
Felaktigt hävdar Bengt Hedlund att exponeringsförbud inte leder till minskad tobakskonsumtion, att reformen har en negativ effekt på servicehandeln och sist men inte minst att den illegala handeln ökar vid ett förbud.
Den enda vinnaren av ett exponeringsförbud är enligt Bengt Hedlund – ”grovt kriminella organisationer”. Påståendet är felaktigt.
Det finns inget som talar för att du som kund tar dig omaket att köpa smuggeltobak någon annanstans bara för att de legala tobaksvarorna inte är synliga i den butik du normalt sett frekventerar. Det är också svårt att hitta bevis för att fler handlare skulle lockas att sälja illegala, billiga cigaretter bara för att de tvingas dölja sortimentet för kunderna.
Självklart är det angeläget att bekämpa illegal handel men kriminell verksamhet ska bekämpas av tull och polis – inte med färre folkhälsopolitiska insatser.
Enligt egna uppgifter lägger industrin cirka 80 procent av alla marknadsföringspengar på aktiviteter kopplade till utformning och skyltning av förpackningar. Det kan exempelvis vara att tillhandahålla dagligvaruhandeln specialdesignade hyllor med lockande belysning. Tobaksindustrin skulle inte erbjuda denna typ av marknadsföringsmaterial om den inte stimulerade till ökad rökning.
Allt fler rapporter visar också att ett förbud har effekt och då främst hos barn och ungdomar.
Island var första land att 2001 införa förbudet. Två år efter förbudet hade antalet rökare bland landets 15–16-åringar minskat från 1999 års 18,6 procent till 13,6 procent 2003.
Statistik från Kanada visar att fem år efter förbudets införande 2005 så hade ungdomsrökningen radikalt minskat. I provinsen Manitoba minskade ungdomsrökningen från 18,1 till 11,4 procent. I Saskatchewan har rökningen efter fem år minskat från 19,2 till 11,9 procent. Exemplen är många och tendensen är tydlig. Ju längre tid förbudet varit verksamt, desto större minskning av antalet ungdomar som röker.
Ett exponeringsförbud minskar antalet framtida tobaksrökare. Med andra ord minskar ett förbud också risken för framtida cancer. Till dess vi ser ett politiskt beslut om förbud kommer detta att vara en prioriterad fråga i Cancerfondens intressepolitiska arbete.
*Svensk Servicehandel & Fast Food är en branschorganisation för små och medelstora företag i detalj- och servicehandeln.