Barncancervården är i kris och vårdpersonal talar nu om ett ”fullständigt kaos”.
Situationen inom barncancervården är värre än någonsin. Och det är de sjuka barnen och deras familjer som får betala ett högt, och oacceptabelt, pris.
Det framgår med smärtsam tydlighet i dagens artiklar om krisen inom barnonkologin i Dagens Nyheter.
Viggo, 8 år, som led av hjärntumör behandlades av 27 olika läkare varav nästan hälften under sina två sista levnadsveckor. Många var så kallade stafettläkare utan onkologisk kompetens, enligt artikeln.
Cancersjuka barn skickas hem för tidigt eller till andra sjukhus på grund av att vårdplatserna inte räcker till. Problemet är framför allt att det inte finns nog med kompetent personal för att bemanna platserna. Det är stor brist på specialistsjuksköterskor, men också på barncancerläkare. Enligt en opublicerad sammanställning som Dagens Nyheter berättar om, finns det i dag 40 barnonkologer i Sverige. Åtta av dem går i pension inom fem år. Enligt sektionscheferna behövs totalt 60 barnonkologer för att klara vårdbehovet. Samtidigt är bara 15 under utbildning, vilket gör att situationen riskerar att bli än värre.
”Vi är djupt oroade” säger sektionschefen Karin Mellgren i artikeln. ”Jag tror att vi har varit tysta för länge.”
Sverige halkar efter när det gäller överlevnad för cancersjuka barn. Vi hamnar nu på elfte plats i Europa och har lägst överlevnadssiffror av de skandinaviska länderna, enligt en studie som publicerades tidigare i år.
– Vi har varit en föregångare när det kommer till barncancervård, nu är det faktiskt flera länder som har gått förbi oss, säger Stefan Söderhäll, ordförande i sektionen för onkologi och hematologi inom Svenska Barnläkarföreningen till Dagens Nyheter.
Bristen på specialistutbildad personal är den kanske största utmaningen för cancervården. Och läget är alarmerande – inom vården av såväl barn som vuxna. I princip alla svenska cancerkliniker tampas med personalbrist, enligt en enkät som Cancerfonden gjort och som finns publicerad i Cancerfondsrapporten. Onkologer, urologer och specialistsjuksköterskor är några av de yrken där det råder brist i dag.
Det hotar patientsäkerheten – men även utvecklingen av cancervården. Utan tillräckligt med personal är nya behandlingar och forskningsframsteg inte mycket värda.
Kunnig personal som får arbeta under rätt förhållanden är med andra ord helt oumbärligt. I dag görs spridda satsningar för att möta kompetensbristen. Men det är bara små pusselbitar. Ingen vet hur den stora bilden ser ut.
Ett viktigt steg för att säkra framtidens behov är därför att ta fram en nationell strategi för utbildning och kompetensförsörjning inom cancervården, tycker vi på Cancerfonden. Därtill behöver vårdens organisation ses över så att personalens kompetens tas till vara på bästa sätt. Arbetsmiljön behöver bli bättre så att personalen får ro att göra sitt jobb.
Det finns inga tvärsäkra recept mot personalbristen – men de åtgärderna skulle i alla fall avsevärt minska risken för att framtidens cancerpatienter bollas runt för att det inte finns tillräckligt med personal som kan, och hinner, ge dem bästa tänkbara vård.