Sverige har haft en framträdande roll som forskningsnation. Men scenen har förändrats, och utvecklingen är i dag inte lika snabb som i andra jämförbara länder. Foto: Melker Dahlstrand.
Diskussionen kring forskningens förutsättningar når inte så ofta fram till middagsborden i vårt land. Skälen till detta är säkerligen många och begripliga. Samtidigt finns det en tydlig koppling mellan hur bra medicinsk forskning ett land har och vilken vård patienterna kan erbjudas. Sverige har haft en framträdande roll som forskningsnation och något vi kunnat känna stolthet i. Kartan håller dock på att ritas om. Sverige utvecklas inte lika snabbt som andra jämförbara länder vilket är oroväckande, framför allt för framtidens patienter.
Mot den bakgrunden var det intressant att läsa debattartikeln från Sweden Bios VD Jonas Ekstrand och vice VD Ingrid Heath, i helgen i Svenska Dagbladet. De menar att vi måste sluta fokusera på frågor vi inte kan påverka, så som ägarskap av läkemedelsföretag, och i stället lyfta frågor vi kan påverka, så som förutsättningar för företagande och forskning.
Innovativ forskning kan inte kommenderas fram, den växer ur forskarens egen drivkraft och nyfikenhet. Det faller dock på politiken att skapa gynnsamma förutsättningar. Det handlar om att erbjuda bra utbildning, tydliga karriärmöjligheter, prioritera finansiering av projekt och goda förutsättningar för att utveckla företag. Det vinner alla på.
Problemen – eller ska man säga utmaningarna – är många. Cancerfondsrapporten lyfter i år den kliniska forskningens plats i vården. Många forskare upplever ett motstånd mot forskning i sjukvården, ett motstånd som i förlängningen riskerar att drabba cancerpatienterna. Cancerfonden kommer att fortsätta uppmärksamma den här frågan, bland annat i Almedalen under Cancerdagen den 2 juli. Boka in det redan nu, om du planerar att vara där!
Forskningen har förändrat oddsen för en kvinna med bröstcancer, från att troligtvis dö av sin sjukdom till att sannolikt överleva. På 70-talet dog nio av tio män som drabbades av testikelcancer. I dag är förhållandet det omvända. Oavsett vilken uppfattning vi har – eller inte har – om temperaturen i svensk forskning är vi alla högst berörda av forskningens framsteg. Därmed är det av största vikt hur politiken agerar för att ge forskningen de bästa förutsättningarna för att frodas. Kanske är det inte samtalsämnet vid nästa middagsbjudning, men det är väl värt att ställa frågan till politikerna i valstugorna så här i valtider.
Cancerfonden anser:
* Sjukvården måste på regional och nationell nivå organiseras så att förutsättningarna för forskning stärks.
* Sjukvårdshuvudmännens uppdrag till vården måste tydligt innefatta krav på forskning.
* Möjligheterna för vårdpersonal att kombinera klinisk verksamhet och forskning måste förbättras.
* Löne- och karriärstrukturer som lockar kliniskt verksamma till forskningen behövs.
* Stärk infrastrukturen med bättre biobanker och IT-stöd för att främja klinisk forskning.
Källa: Cancerfondsrapporten 2014