Penilla Gunther (KD), Jan Zedenius (Cancerfonden), Katarina Johansson (Nätverket mot cancer), Jan Liliemark (SBU) och Anders Henriksson (S) diskuterade hur nya behandlingar ska nå patienterna på bästa sätt.
Forskning är ett ämne som blivit allt hetare i Almedalen; jag har redan varit på ett seminarium om läkemedelsindustrins framtid, ett om immunterapi mot cancer och om ett par timmar springer jag vidare till nästa om hur vi tar vara på cancerforskningens framsteg.
Ofta knyts ämnet ihop med det jag bloggade om i går – jämlik vård. Kommer forskningens resultat patienterna till godo på ett rättvist sätt? Den kopplingen gjordes på seminariet om immunterapi – de olika behandlingsmetoder som utnyttjar kroppens eget immunförsvar.
Professor Håkan Mellstedt.
Professor Håkan Mellstedt, som forskat i många år om immunterapi, berättade att det de senaste åren gjorts verkliga genombrott på området, vilket vi också berättar om i senaste Cancerfondsrapporten. Han beskrev immunterapi som en fjärde pusselbit i behandlingen av cancerpatienter, tillsammans med de tre traditionella: kirurgi, strålning och cytostatika.
– Det finns lovande resultat för en mängd cancerformer, och jag tror att någon form av immunterapi kommer att ingå i behandlingen av 60 procent av alla cancerpatienter om tio år, förutspådde Håkan Mellstedt.
Men metoderna hjälper inte alla och än finns det inget sätt att förutsäga vem som har nytta av dem. Biverkningarna är också annorlunda än dem som läkare och sjuksköterskor inom cancervården är vana vid. En annan utmaning är förstås kostnaderna.
– Visst är det frustrerande att det tar lång tid att införa nya behandlingar. Jag tror på ett slags snabbspår för vissa diagnoser där det inte finns några alternativ, sa Jan Zedenius, biträdande vetenskaplig sekreterare hos Cancerfonden, som deltog i en panel på seminariet.
Han lyfte också fram att fler svenska patienter borde få delta i kliniska prövningar, där läkemedel testas på bekostnad av läkemedelsindustrin. Han efterlyste också mer statliga pengar till behandlingsforskning som inte finansieras av företagen. Och när det väl är dags att införa nya behandlingar i sjukvården får tillgången inte vara beroende på var man bor.
– Kanske det behövs en nationell peng så att små landsting inte stoppas av dålig ekonomi, sa Jan Zedenius.